En vecka har gått sen äventyret startade. Detta kommer bli ett långt inlägg efter alla intryck som varit i helgen. Därför levereras i 2 delar. För det var en grym helg ur många perspektiv. Grym resa med goa gubbar och grisig tävling som var så jobbig som jag hade hoppats på.
Onsdag 2/7
Resan började i onsdags morse där vi med taxi tog oss till Landvetter i god tid och checkade in cyklarna i lugn och ro. Resten hade vi i handbagaget. Väl framme vid gaten så får vi reda på av en händelse att cyklarna inte kanske kommer fram rätt till Lyon. SAS kunde inte bekräfta leveransen i sina system. Vi blev snällt hänvisade till att besöka ett Lufthansa service center när vi mellanlandade i Munchen. Så lätt stressade skyndade vi oss direkt efter landning till ett sådant framme i Munchen. Den trevliga tyskan lugnade dock oss med att cyklarna kommer att komma fram. Mycket riktigt, väl framme i ett varmt Lyon kom våra cyklar så fint inpackade.
 |
| Framme! Tumme på det! |
Tävlingen La Marmotte startar i Bourg d'oisans
(håll ögonen öppna på etapp 14 i årets TdF) och vi bodde dryga milen därifrån på ett äkta franskt Bed and Breakfast. En fransk dam vid namn Martine huserade där och tog hand om oss. Vi checkade in, dumpade allt bagage och letade upp en restaurang av modell sliskig några hundra meter från B&Bt. Samtidigt som vi sitter där och diskuterar äventyret som väntar så kom Martin med familj rullandes med husbilen. Vi vinkade allihopa hysteriskt och Martin hann vika av från vägen. Det visade sig att deras camping bara låg en kort bit från vårat. Vi käkade klart och sedan blev det en kvällskaffe med lite gott hos Martins utanför hans husbil.
Torsdag 3/7
Utvilade och laddade för en spännande dag i Alp de Huez knatar vi ner till frukost. Det visar sig att det är 3 andra beligska familjer som bor där. Alla skall på ett eller annat sätt deltaga i tävlingen och några av dessa riktigt vassa cyklister. Det blir cykelsnack tillsammans med hembakta baguetter, hemlagad sylt och sliskigt kaffe. Väldigt franskt :-)
Efter frukost sätter några av oss ihop sina cyklar (några hade gjort redan den sena kvällen innan :-)) och iväg till Alp De Huez!
 |
| Vyn från rummet på morgonen |
 |
| Vyn från rummet från rummet |
Alp de Huez, den mest klassiska av alla stigningar i Tour De France. För oss cykelnörds var vi på helig mark. Att få sakta klättra uppför de 21 kända serpentinsvängarna (alla med en etappvinnare döpt efter sig) var magiskt. Solen sken, himlen var blå och svetten rann duktigt. Det blev några stopp för fotografering över den fantastiska utsikten. Det var många cyklister som skulle upp i samma backe. Det var faktiskt nu jag insåg hur grisig stundade kommer att bli.
 |
| Lampe njuter, eller? |
 |
| Martin är nöjd! |
 |
| Jag kan bara le :-) |
 |
| Jag och Lampe hittar skugga i backen. |
 |
| Utsikten över Bourg d'oisans och Serporna |
Uppe på toppen träffade vi Lars som också skulle rulla Marmotte. Han hade precis kommit ner med bilen. Nu var det dags för lite lyx lunch i form av pizza och en kall bira (vi har ju semester).
 |
| Uppe på toppen träffade vi Lars, också en Rooster som skulle rulla La Marmote Gran Fondo |
Efter lunchen blev det att hämta nummerlappar och det blev snabbt lång kö. Förutom nummerlappar fick vi även ett par solbrillor, armvärmare och en vattenflaska. Småtrötta spanade vi lite lätt i mässområdet men sen rullade vi neråt.
 |
| Rooster Club Varberg gänget (utom Lars) som ska starta La Marmotte. Här poserar vi framför nummerlappsutdelningen. |
 |
| Cyklar på rad. |
Vi valde inte att ta hela Alp De Huez ner utan vik av ganska tidigt för att slippa all trafik och komma ner till Allemont på ett smidigt sätt.
 |
| På väg ner! |
Väl framme i Allemont blev det en kaffe och paus i skuggan, nöjda med vårat dagsverk.
Kommentarer
Skicka en kommentar