Life By Ask

Att sitta och skriva på självaste nyårsafton i ett försök att sammanfatta det året som varit är både kul men inte helt enkelt. Det är många roliga saker, en del saker som är skit, saker man är stolt över, andra delar man helst vill glömma i pinsamma försök. Men det är väl det som kallas för livet. Det finns olika varianter att sammanfatta. Det kan göras i bildspel, i topplistor eller bara att rabbla allt i kronologisk ordning. Jag gör den enkla varianten med bilder och talande text i balandad kompott. Totalt blev det 400 timmar träning, 600 mil cykling, 120 mil löpning och en massa annat roligt. Men innan bildkavalkaden vill jag tacka alla underbara människor jag har haft förmånen att få träna och träffa! Ingen nämnd och ingen glömd, I löv jo all! 2016 väljer jag att kalla det året jag satte det personliga rekordens år men nya PB i stort sett alla tävlingar jag var med på. Det är fantastisk känsla att känna sig stark! Vakna och känna sig stark när du stiger upp! En känsla jag h

Oftast börjar det med en tanke, en ide om att förverkliga något stort. Du sår ett frö som växer sig starkare. Tillslut går det inte att rubba bort tankarna , rötterna är för djupa. Tanken skapar en handling som påminner om ett lokomotiv som rusar fram. Du är övertygad och du gör den där saken som du alltid tänkt förverkliga! Just precis det där har jag gjort. Nästa års mål är klart. Jag är anmäld till UltraTri Sweden. Efter några års vattnande av fröet har det växt fast. Nästa års utmaning kommer vara min utan tvekan största utmaning rent fysiskt (att föda min dotter hemma slår det, men det är en annan historia). Det började i somras. Jag föranmälde mig på meriter efter en del velande till UltraTri Sweden. Blir jag antagen så blir jag antagen... Handling skapar konsekvens. I Augusti fick jag erbjudandet att deltaga. Herregud! Tankarna snurrade. Jag frågade min fru. Fler funderingar. Pratade med kompisar. Skall jag göra detta? Ja det klart jag skall. Jag har fysen för det. Ett s

Stockholm. Denna pärla! Förra söndagen skulle säsongen avslutas på ett snyggt sätt. Ärligt talat var jag ganska mättad på tävlingar när jag klev in i bussen. Det gick ganska fort över när tugget i bussen gick igång. Resan till Stockholm gick ovanligt fort med ett stopp på Max.  Väl framme var det ut med grejorna, checka in på hotellet och sen kunde vi bara promenera ner till rålambshovsparken för att hämta nummerlappar. Solen sken och att gå i parken när det 25 grader i september var en riktigt skön känsla. Samtidigt som vi unnade oss en kall på boulebar passerade alla löparna i Stockholm Halvmarathon. Det såg svettigt ut och jag funderade på om det skulle vara kul att springa nån gång. Mycket taktiksnack blev det och vi avrundade kvällen med en stabil tallrik revben som sig bör innan en tävling. Söndagmorgon - Rejs Day! Vankar utvilad. Kroppen sprtter och magen är redan igång. Wallan min rumskompis ser också taggad ut trots att viss ångest dagen innan öve

Okej så här är det. Begreppet Post Ironman depression eller Ironman Blues är namn för den där känslan efter att ha genomfört en Ironman. Målet är nått, genomfört och motivationen till att fokusera på nytt mål är som bortfluget... Veckan efter Kalmar har varit en vecka med Post Ironman Depression. Ingen större lust till något. Kroppen värkte, lite goa skav här och där. Nu skulle jag ladda om för Tjörn Triathlon. Hur fasen då? Nåväl. Fredag eftermiddag hämtade brorsan mig och hojen. Sen hämtade vi Freddan. Resan upp kantades av frågor runt Triathlon då tävlingen var brorsans och Fredriks allra första. Väl uppe gick vi och spanade lite i Teamsportia tältet och hämtade ut nummerlapparna. Gick på briefing och mötte sedan upp resten av gänget i Rooster Club Varberg. Brorsan och Fredrik bodde på Träingskliniken och jag med de övriga i Kyrkesund. Kvällen blev en lugn afton med lite förberedelser inför morgondagen. Briefing med Tjörn Triathlons tävlingsboss Lotta! Tävlingsmorg

Jag vill börja med att tacka alla, verkligen alla för all pepp och stöd. Från hjärtat: STORT tack till er ALLA! Att försöka sammanfatta en Ironman är inte lätt. Det är många tankar och framförallt många små beslut hela tiden som gör totalen. Framförallt är det en lång dag där allt kan hända. Nu följer ett längre inlägg, läs om du är nyfiken eller bara titta på bilderna :-) Redan på torsdagen rullade vi österut till Kalmar. Hela familjen packades in med tillhörande utrustning. Vi hade fått tag i en stuga som låg 20 min promenad från starten. Lilltjejen tyckte det var spännande med äppelträden utanför dörren. Torsdagen blev dagen för briefingen. Fredagen dagen för incheckningen. Allt i sin ordning och med tanke på att det mesta var testat en runda redan på tävlingen i Jönköping visste jag hur det skulle läggas upp. Lördagmorgon . Klockan ringer 0430. Jag hade sovit helt okej även om det tog ett tag innan jag somnade. Stiger upp. Använder min superhjältekraft, att kunna stig