Öloppet - The race story!

Då var det dags för premiär för mig att ställa upp i en såkallad Swimrun tävling. Öloppet skulle avverkas, 36km löpning och 5km simning i Göteborgsskärgård. Totalt skulle 15 öar passeras.

Klockan 0445 ringde klockan och strax efter 0500 hämtade min lagkamrat Anna mig. Jag och Anna ställde upp i klassen mixed tillsammans med ett tjugotal andra lag. Under vackan hade Anna dragit på sig en förkylning och det var lite oroligt hurvida hon skulle orka. Detta var dock ett minne blott när vi åkte upp.

Väl uppe på Saltholmen fick vänta in färjan som skulle ta oss till Brännö kl 0700. En helt fantastisk sommarmorgon med 18 grader blå himmel och lätt bris från havet. Många förväntansfulla atleter samlades i hamnen.

Hamnen

Väl anlända till Brännö fick vi en liten promenad till Brännö värdshus för att intaga en schyst frukost. En känsla att sitta ute i det fria och tagga till sig i lugn och ro. Fick nöjet att sitta ihop med ett annat lag som körde det förra året och givetvis bubblade frågorna och tankar!

Frukost på Brännö

Välgödd och mätt begav vi oss till registreringen för att hämta nummerlappar, chip och simmössorna.

Givetvis ett sista besök dasset 

Scnögg nummerlapp!

Notera min egenhändigt avklippna våtdräkt. Min gamle trotjänare sedan några år tillbaka fick bli en kortare variant dagen till ära. Tillsammans med övrig utrustning (midjeväska för första förbandet+visselpipa) var detta jag skulle släpa runt hela dagen.

Taggade och redo för start!

Från registreringen till starten var det en bit att gå och redan då började man bli gött varm och gå i våtdräkten. Lika bra att vänja sig. 

Vädret var förväntat att bli åska och regn på eftermiddag. Vi blev informerade om det skulle börja åska och blixtra kommer de pausa tävlingen och bestämma huruvida det är lönt att fortsätta.

Starten skedde som massstart och första löpningen genom Brännö gick väldigt lugnt och kontrollerat, det var rent av svårt att ta sig fram eftersom vägen var tjock av allt folk.

Första simningen var den längsta och gick bra. Fick dock redan då bekanta mig med brännmaneterna i havet.

När väl simningen var gjord kändes det gött att racet var ordentligt igång. Löpningen var inte alls vad vi trodde. Mycket kuperat, in i skogen, sten och klippor. Inte som vi trodde med fina grusvägar och asfalt... även om det fanns också bitvis.

Den korta biten simning tillbaka till Brännö var en upplevelse. Den grunda botten i kombination med en massa folk gjorde att känslan var att plaska i Oboy. Lerigt och skitigt. Eftersom du sjunker ner när du stod på botten blev det varva "löpning" och simning. 

Kolsvarta i ansikte och kropp väntade en lång och krävande löpsträcka längs med Brännö. Vi krängde av oss på överkroppen för att inte bli överhettade. En grymt vacker löpning i skärgårdens vackra natur (vi sprang även fel på ett ställe). Då löpningen här var klar väntade en tuff simning i blåsten. Jag vet inte hur många ggr jag brände mig på maneter men resultatet på armarna och benen har känts nu i 2 dagar...

Publiken!! Överallt stod det folk. På ställen man undrade hur sjutton har de tagit sig dit? Ute i ingenstans. Mer hängiven och entusiastisk publik får man leta efter! Vi fick till och med en kram av äldre dam på ett ställe för hon tyckte vi behövde det, inte oss emot, illaluktande och småtrötta :-)

På Styrsö fick Anna en liten dipp i orken (längsta löpsträckan på 6km). Efter tryckt i henne en rejäl kanelbulle och en Red Bull så ordnade det till sig. Efter styrsö så gick allt väldigt fort och mängden maneter började avta dock fortfarande krävande löpterräng. Vid ett tillfälle slant jag och dönade i backen. Tur man har lite att mota med :-)

När vi hade drygt 9km löpning kvar och nån kilometer simning så fick Anna rejält ont i knäet. Med vetskapen att målet vara nära så bet hon ihop och tog fram det tjocka pannebenet. Den näst sista kontrollen innehöll chips! Snackade om att det satt som en schmeck!

Sista simningen till Styrsö vill jag helst glömma. Fick simma kors och tvärs mellan maneterna och brände mig ytterligare.

Känslan i mål var grym. 7h och 52 min tog det oss att komma runt. En dryg arbetsdag i en våtdräkt och ett par löpardojor. Underbart!

Summering. Mina Icebug skor var helt grymma i denna terräng. Bra fäste och lätta hela vägen. Med tanke på värmen i början hade ett vätskebälte eller en camelbak var smart att haft med sig. Nästa år kommer jag köra med en långarmad tröga typ 2XU kompressionströja under vätdräkten. Resultatet av alla maneter var en sömnlös natt pga alla kliande utslag. Detta vill jag inte uppleva igen.

Sist men viktigast!! Alla dessa öbor längs med vägen, hejandes och peppande. Det lyfte en hela vägen. Den som skall ha en störst kram var damen som skjutsade oss på flakmoppen till duscharna som låg en bit från målet.

Mer bilder här: http://www.flickr.com/photos/oloppet/sets/72157634914083960/

Reportage i SVT: http://www.svtplay.se/klipp/1376989/oloppet-lockade-over-400

/A