Vattenfall Cyclassics

En helg med sköna människor och en massa cykling...

Lördag

Tidig uppgång strax innan 5 för avfärd 05:45 mot Hamburg. Resan ner gick ganska smärtfritt och snackades mkt om Vätternrundan, Cykel-VM som går i Danmark och upplägget kring Cyclassics.

Efter drygt 7 timmar var vi nere på Motel ONE som var hotellet vi bodde på. Ett klockrent boende. Fräscha rum (lite små dock) Bra frukost och 5min cykelavstånd till start och 15min promenad till centrum.
Upp alla grejer till rummet och sedan ner till stan för nummerlappar och strosande ibland alla tälten som sålde roliga saker till cykeln.

Hmm, skall man svänga förbi och kolla ifall att man fått grejer i senaste köttbiten? :)

 Majoriteten som kör loppet tar distansen på dryga 10 mil. (finns 55, 100, 155km)

Nummerlappsutdelning

På lördagen under dagen kördes det olika cykelrace för ungdomar och jag antar juniorer runt sjön i centrala hamburg. Kul att se!

Juniorlopp på lördagen

Vilar bena efter allt rännande i stan med...ehh sportdryck

 Senare på kvällen bjöd min kära arbetsgivare på pastaparty i ett stort utomhustält. Var tydligen teater där annars på kvällarna. Blev 2 portioner av både bolgnese och ostsås, satt som en schmäck. Efter detta blev givetvis en glass också  (ingick) :)

Vattenfalls pasta party

Vägen tillbaka till hotellet. Vänster, höger eller mitt i mellan...

Skönheten fick sova nära pappa...

Rumskamraten Henrik ville haft sin bäbis i sängen först i mitten men tyvärr räckte inte sängen till...

Söndag - Raceday!

Upp och studsade strax innan kl sex. Ner på frukost och mala i sig lite go frukost. Upp på rummet och på med kläder samt det obligatoriska - pumpa upp däcken! Sedan kom det roliga. På hotellet bodde det ju som sagt ett antal cyklister som skulle köra. Dessa samtliga skulle också tas ut och ner genom hissarna. Det blev en stund att vänta på sin tur. Efter dryga kvarten var man nere och kunde ansluta sig till gänget utanför innan vi rullade ner i gemensam trupp. Väldigt skönt väder. Lagom varmt så jag kunde köra med kortbent och kortarmat.

Nere vid startområdet var vi väldigt osvenska och ställde oss längst fram i gruppen, smart!

Nu skulle vi avverka de där 155km!

När starten gick var min plan att hänga på Persson, Lidberg och Ingemund så länge det gick. Redan vi första backen tappade jag på dem och fick kämpa ikapp efter backen. När således den tredje backen kom och proceduren upprepade sig insåg jag att det inte skulle funka i längden. Hade dessutom förmånen att känna frukosten fara upp och ner i halsen.

La mig i ganska schyst klunga som rullade på skapligt. I all hets som uppstår när det går fort och fokusen ligger stenhårt på cyklingen och personerna runt omkring glömmer man av att äta. Först vid 35km åt jag en halv energikaka. Efter detta försökte jag inte vänta lika länge mellan ätat.

Det är ganska faschinerande med cykelklungor. Lite som en levande organism. Ena stunder är man på utsidan, nästa gång i mitten eller längre bak. Du tror att folk har släppt klungan men det ligger egentligen bara längre bak och avvaktar.

Runt 6 mil dras tempot ner och jag samt några andra går fram och drar upp ett högre tempo. Vi turas om att dra och efter en stund har vi ett långt pärleband efter oss som livnär sig på våran energi. Icke! Släpper helt och låter laget som ståtligt poserar "Nein danke!" till kärnkraft få dra istället.

Under turen är det helt klart att jag inte orkar dra i backar. Så fort backarna kom så var jag tvungen att släppa av på tempot vill orsakde en viss frustration.

Det sågs en del krascher och det small ganska nära en gång men jag lyckades inte bli inblandad i någon som tur var. I vissa partier gick det väldigt fort och det låg brutna ramar och blinkade ambulanser på andra.

Med ca 2 mil kvar kom det en ganska go backe som jag givetvis fick släppa min sköna klunga som hade hållt ihop sedan 10 mil in i loppet. Som tur var kom det en tysk i nerförsbacken som också ville komma ikapp klungan så vi växeldrog som tokar nerför och kom till slut ikapp. Han tackade på tyska och jag gött sleten tackade på svenska :)

Sista milen höll jag uppe tempot men det fanns ingen kraft till någon spurt överhuvudtaget.

Tiden stannade på 4h 2min. Plats 509. Nöjd.

Givetvis får man ett skrivet kvitto när man lämnar in chipet. Typiskt tyskt?

Frukt fint upplagt samt dryck!

Tusen tack till alla inblandade för denna helgen! Riktigt sköj!